Easy tonight
Har just insett att 10 år av mitt liv snart kommer att ta slut. 10 år av mitt liv har jag växt upp tillsammans med alla de fantastiska skådespelare i Harry Potter-filmerna. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta nu när sista filmen har premiär imorgon natt.
Hur fjantigt känns det inte att känna så mycket för en film? Jag sitter nu och försöker att hålla mig ifrån att se den så länge som möjligt bara för att dra ut på den tid man fått tillsammans med dem. Funderar även på att läsa boken ännu en gång innan jag ser filmen. Kanske borde börja på den nu?
Trackback