I mina vildaste fantasier är allt perfekt. Ingenting är fel eller kommer att bli fel. Ingen är sjuk, varken jag eller mina nära och kära. Ingen har det på något sätt dåligt. Jag har de bästa av bästa vänner. Jag gör det som varit tänkt sedan första början, jag lever.

Det finns inte någon som jag inte kommer överens med och inte heller någon som jag stör mig det minsta lilla på. Mitt i allt har jag den finaste grabben man kan tänka sig. Han levererar om och om och om igen. Aldrig några konstigheter. Livet är enkelt och allt fungerar.

Att ha en lägenhet precis där jag vill ha den och ha den inredd på precis det sätt jag vill ha den inredd på är inget konstigt. Inte heller är det konstigt att köra den bil jag vill köra.

I mina fantasier, för det är precis vad det är, är allt rätt.

Att lyfta på ögonlocken känns som att svika sig själv. Verkligheten blir genast så nära inpå och ingenting stämmer längre överens med de tankar som nyss snurrade i huvudet. Sjukdomar och svek blir genast på fulaste allvar. Livet fungerar inte på det sätt man tänkt sig och det är så många man inte tål att se.

Det finns ingen person som håller om en och ingen som får en att känna sig levande igen. Inte heller kan man leva där man vill och som man vill. Tankar på ekonomi och hälsa måste alltid prioriteras.

I verklighetens ögonblick blir allting så påtagligt.